|
SORTHUG LYRICS
"Ruiner" (2003 Demo)
1. Introduktion
2. Vittnesbörden (The Testimony)
3. Brinnande Hat, Brinnande Lik (Burning Hatred, Burning Corpses)
4. Världen Sätts i Brand (The World is set Afire
5. Abaddon (Ruiner II)
1. Introduktion
2. Vittnesbörden (The Testimony)
Vittnesbörden
I cirkeln av ljus jag ser ett tecken
Ett efter ett de slocknar, mörkret sänker sig över vår jord
Och se, deras herre har inga fler bud att ge dem
De regler som en gång gavs var inte fullständiga
Nu är det för sent, teckent har uppenbarat sig
Så hör mina ord: Undergång nalkas!
Vatnet grumlas fyllt av malört, jordens skogar bleknar
Det som en gång var skall åter vara
Det som är, är dömt till undergång
Vad som komma skall inget ljus med sig bär
Sonen av gud blev korsfäst, hans högra hand glömts bort
Den nya sonen slumrar lugnt men inte länge till
Hör min vittnesbörd om det som komma skall
Sonen som föds ur eld, växer upp på blod
Han som äter offerkött och förstår att uppskatta tempeltärnorna
Han som tar men aldrig ger, kräver var man skuld
Född ur eld, uppväxt på blod av människor
Tiden är kommen för den svarta messias
Hör min vittnesbörd: Undergång nalkas!
3. Brinnande Hat, Brinnande Lik (Burning Hatred, Burning Corpses)
Brinnande hat, Brinnande lik
Det brinner inuti mig, en eld som vägrar slockna
Tankar förtärs av lågor, bara primala instinkter kvar
Försöker vägra lyssna, men elden kräver lydnad
Brinnande hat är allt som finns kvar
Hat mot allt och alla
Moder jord måst renas, pesthärden måst hindras
Lögnens följeslagare krossas, slås i bojor utav hat
Brinnande lik av människor, berg av brinnande folk
förgiftade utav ljuset, de obotliga måst dö
4. Världen Sätts i Brand (The World is set Afire
Brinnande hat, Brinnande lik
Det brinner inuti mig, en eld som vägrar slockna
Tankar förtärs av lågor, bara primala instinkter kvar
Försöker vägra lyssna, men elden kräver lydnad
Brinnande hat är allt som finns kvar
Hat mot allt och alla
Moder jord måst renas, pesthärden måst hindras
Lögnens följeslagare krossas, slås i bojor utav hat
Brinnande lik av människor, berg av brinnande folk
förgiftade utav ljuset, de obotliga måst dö
5. Abaddon (Ruiner II)
Abaddon (Ruiner II)
När jorden täcks av de sju församlingarnas änglars blod
När de fyra ryttarna faller från sina vita hästar
Då Davids nyckel kommit i vår besittning
Då fursten över luftens härsmakt givit oss sin makt
Abaddon, världen läggs i ruiner
Abadon, ett krossat rike står i lågor
När Tåredalen stinker av era ruttna lik
När leviterna skändas såsom tempelbolare
Då sanningen för er avtäcks under andra döden
Då vi era döttrar och söner offrar i Hinnomdalen
Skåda odjuret stiga upp ur havet
Skåda dess tiohornade sjuhövdade kropp
Tusen år av fjättring har passerat
Odjurets tid av tusen år är här
Herren som upphöjde sitt horn darrar
Det tveeggade svärdet är glömt
|
|
